Det börjar med en underbar natt. Så bra som jag sov inatt har jag nog inte sovit på säkert 5 månader. Vi gick och la oss vid 22 igår kväll. Olle somnade ganska bra. Lite gnussel och sprattel bara. Sen sov han. Och sov. Och sov ännu mer. Han vaknade inte vid 1-tiden som han brukar. Inte heller vid 3-tiden då han brukar vakna för andra gången. Han sov ända till halv 5! Då åt han lite och fick en ny blöja. Sen somnade han om fort igen. Och sov. Och sov. Och sov fram till 9. Underbart! Men dum som man är så passar jag inte på att sova ut, utan ligger vaken och undrar varför han inte vaknar. Jaja...

När han sedan vaknade vid 9 var han på strålande humör. Han log och pratade massor. Sen, när pappa busade med honom, så kom det jag har längtat efter. Ett skratt! 3 gånger skrattade han. Det var så otroligt härligt att höra. Nu längtar jag tills det utvecklas mer och blir till ett sånt där riktigt sprudlande bebisskratt.

Jag sydde ett babynest till Olle innan han föddes. Kanonbra! Han sover i det varje natt. Jag tror han gillar den ombonade känslan som han känner igen från magen. Och jag sover bättre när jag vet att jag inte kan råka lägga mej på honom i sömnen. Men han växer ju, den lilla spillivinken. Babynestet börjar bli för litet och jag orkar inte sy ett nytt, större. Så då tänkte jag att det kanske är dags för honom att börja sova i egen säng. Sagt och gjort. Jag ställde in hans säng brevid våran och bäddade med ett hoprullat täcke runt hans kropp (typ som ett upp-och-ner-vänt U, ni fattar?), så det skulle bli ombonat som babynestet han är van med. Jag förberedde mej på att behöva resa mej minst 23 gånger för att stoppa i nappen under natten. Men inte då. Tänk vilken duktig bebis vi har. Han sov så bra. Vaknade bara för mat 1 gång på natten och 1 gång på morgonkvisten. Men man ska väl inte ropa Hej för tidigt. Hoppas det går lika bra inatt!

 

... för det är Olles tvåmånadersdag. Hurra. hurra, hurra!

Jag får nog börja inse att min nyfödding inte är så nyfödd längre. Och jag känner en konstig blandning av glädje och sorg över att tiden går så fort och att han växer. Jag längtar tills han kan börja leka lite mer och blir mer medveten om världen runtomkring. Tills han kan börja krypa, gå och prata. Jag tycker det är så kul att se alla framsteg han gör, som nu när han ler och "pratar" mer och mer för varje dag. Men det är också sorgligt att han aldrig mer kommer vara nyfödd. Aldrig mer kommer kunna ha alla fina, söta kläder som han redan har växt ur. Han kommer bara bli större och större tills han inte längre är bebis eller ens barn, utan till slut vuxen. Fast det kommer såklart vara lika bra det.

 

Idag var mamma, pappa och Rebecka här på besök. Vi bjussade på tacos och fika. Gott och trevligt.

Nu ska jag gå och hjälpa pappa Thomas att försöka få Olle glad. Om jag ska tyda ljuden jag hör så är han lite missnöjd. Olle alltså.

 

Jag har kommit på varför Olle är så missnöjd med allt just nu. Jag har läst förut om utvecklingssprång och att det första kommer runt en månads ålder. När jag googlade på det står det såhär:

Först kommer en stormig period. Sedan sker själva utvecklingen. Därefter är allt lugnt – tills det är dags för nästa utvecklingssprång.Bebisen genomgår 7 st utvecklingssprång. Klängperioden, som kan börja vecka 4–5, pågår allt mellan någon dag och en vecka. Vad händer? Synskärpan förändras, liksom kroppens omsättning av glukos. Barnet börjar gråta riktiga tårar och andas mer regelbundet. Barnet kan hålla sig vaket längre stunder och verkar vara mer medvetet om omvärlden....
Det stämmer precis! Olle är jätteklängig. Man kan inte lägga ner honom alls. Även om han har somnat och sover djupt, så vaknar han och börjar skrika efter bara någon minut när man lägger ner honom. När man bär upp honom igen så lugnar han sej och somnar om. Vi ser också att han tittar sej runt mer och ser nyfiket på allt runtomkring. Men imorgon får jag bärsjalen, så då blir det nog bättre när jag kan bära honom ännu mer och inte behöver lägga ner honom när jag måste ha händerna fria.. Win-win situation för både mamma och Olle!

 

Vi har upptäkt att Olle verkar gilla musik. Han blev jättelugn när Thomas startade Spotify och nu sitter han hos mej och bara tittar och ser ganska nöjd ut. Det finns väl inget härligare än en nöjd bebis!

Han har börjat på att jollra också. Lite smått. Det låter så mysigt när han ligger och "pratar".

 

Igår var vi en sväng till Kupolen. Cubus hade 30% på allt och jag hade fått syn på en kofta jag gillar. Då var jag ju tvungen att passa på! Det är kul att köpa kläder nu när dom passar igen efter graviditeten. Fast nu har jag egentligen inte råd istället... Men något får man unna sej. Speciellt när det är rea.